Höstens gruppsamtal!

Nu är vi åter igång... Vi börjar bli vana med att genomföra dessa "individuella utvecklingssamtal i grupp" eller gruppsamtal som vi kort och gott kallar det.

Vi har gjort inlägg om detta förr, vi har beskrivit vårt syfte och våra tankar med dessa samtal. Ni läsare som inte har den bakgrunden med er här och nu kan med fördel gå till "etiketten" gruppsamtal och läsa tidigare inlägg. Ni kommer nog att upptäcka att detta är en process som har växt fram under årens lopp. Vi har med tiden provat oss fram och gjort på olika sätt.

Sedan ett år tillbaka tänker vi att höstens samtal är av en lite enklare variant, där vi gör en power point och beskriver starten på terminen och vilka processer som vi ser intresserar barnen. Vi lyfter även upp valda delar ur vår likabehandlingsplan och läroplanen. Vi visar alltså samma power point för alla grupper/familjer.

Under vårens samtal däremot visar vi filmer där varje familj får se sitt eget barn. Där lyfter vi varje barns bidrag till gruppen i en större utsträckning än under hösten.

Vi har fått frågan om hur vi dokumenterar och följer varje barns individuella utveckling. Vi ser de individuella bidragen i gruppen i vår dokumentation. Vi tänker att det är viktigt att lyfta fram dessa olika tankar och ideér och därför uppmärksammar vi ofta de andra kompisarna när det har dykt upp en idé. I våra datorer har vi ett system där vi för in bilder och filmer i månadsmappar. I dessa månadsmappar lägger vi sedan in materialet i olika mappar som vi namnger utefter aktivitet/fråga/datum men vi skriver också vilka barn det rör sig om. Vi får en överskådlig bild av hur varje barn har varit delaktig och framförallt ser vi att alla barn är med i någon process. Däremot har vi inga särskilda mappar för varje barn eftersom det tar alldeles för mycket av vår värdefulla tid.

Självklart erbjuder vi individuella samtal också, men de allra flesta tackar nej eftersom de är nöjda med gruppsamtalet.

Det ämnesinnehållsliga...

Att arbeta med pedagogisk dokumentation är aldrig enkelt, men det är ett otroligt givande arbetssätt då vi hela tiden utmanas av varandra som kollegor. Vi blir även utmanande från andra håll, vilket vi starkt välkomnar. Under en tid har två organisationer i Södertälje, där vi i Västra är en av dem, haft ett samarbete med tre forskare (Cecilia Caiman, Ingela Elfström och Bodil Halvars) från Stockholms universitet. De undersöker pedagogisk dokumentation (som är det arbetssätt vi använder) kontra Södertälje kommuns journaler som alla organisationer använder. Denna termin har vi nätverksträffar där vi som deltagare delar dokumentation kring de processer vi just nu undersöker. Ett fokus som dessa forskare har valt är att titta utifrån en naturvetenskaplig vinkel. 

På vilket sätt stödjer våra verktyg oss i arbetet? Får de oss att göra det vi ska göra enligt läroplanen så att säga? En utmaning som vi nu har fått är till exempel det här med det "ämnesinnehållsliga". Vi tenderar ibland att fokusera mer på förskoledidaktiska frågor än ämnesdidaktik. Vi tänker oftare på det sociala samspelet, barnens sätt att stödja varandra, kommunicera och utbyta erfarenheter. 

Men på vilket sätt synliggör vi vilka ämnen vi håller på med? Journalerna är uppbyggda utifrån ämnen, men vårt verktyg när det gäller den pedagogiska dokumentationen bygger istället på undersökandet, vad som intresserar barnen och hur vi utmanar detta. Hur de tar sig an materialet, världen runt omkring dem, vilka frågor de har och våra reflektioner kring detta. Det vi ofta gör som ett tillägg till vårt verktyg (en power point) är att göra "mindmaps". Detta upplever vi, ger oss en överblickbar bild av vad vi undersöker, och vi kommer oftare in på just de ämnesinnehållsliga, hur de olika processerna hänger ihop och så vidare. 

Vi har även pratat om vikten av att skapa förutsättningar för att barnen ska få vara i relation till något under en längre tid, på ett variationsrikt sätt men med innehållet i fokus. Det är väldigt viktiga parametrar som vi själva erfarit under åren, och vi behöver ibland bli påminda om dem. 

Något som vi också talat om i dessa nätverk är det här med syften. Vi har alltid ett övergripande syfte tillsammans med vår projektrubrik men detta behöver oftare brytas ned, och kopplas till de processer vi undersöker. Ibland uppstår syftet med tiden och ibland är det tydligare från början. Det kan också ändras och omformuleras under tidens och processens gång. Det är dock viktigt att våra verktyg stödjer även detta. 

Olika tekniska lösningar för bollbanor skapas.

Ett barn fick en idé att teckna av bollbanan! Flera blev intresserade av detta.

En mindmap där vi får syn på ämnesinnehåll, och dess kopplingar till varandra.

Här är ett exempel på hur vi gör "mindmaps". En av våra grupper är väldigt intresserade av att bygga olika konstruktioner. Med hjälp av olika bollar undersöks vilka tekniska lösningar som fungerar och inte. Det är mycket teknik och fysik inblandat men även en hel del annat. En kollega utmanade denna mindmap och la till "estetik". En spännande tanke eftersom vi även ser att barnen dekorerar sina konstruktioner med olika material som fina stjärnor. Att bygga och konstruera estetiskt verkar vara lika viktigt som att konstruktionen är hållbar. I vår projektrubrik finns tanken om en hållbar framtid med, och vi tänker här att teknik och en hållbar framtid hänger ihop. Det krävs tekniska lösningar för att hitta sätt att få en miljövänligare värld i framtiden. 

Estetiken verkar vara en viktig del i barnens konstruerande.

"Bollarna flyger som fjärilen. Jag ritade pilar också."  

Barnens sätt att förklara hur saker sker och varför är något som vi uppmärksammar. Barnen hittar ofta mer filosofiska förklaringar än oss, och det är viktigt att ha en balans här tänker vi. Barnen gör också associationer till det de känner till, de kopplar det som händer till tidigare erfarenheter. 

Nu har vi pratat om ämnesinnehåll, men vi kan för den delen alltså inte glömma bort vare sig estetik, de filosofiska förklaringarna eller den klassiska förskoledidaktiska tanken om det sociala samspelet som är oerhört viktigt, inte minst för att få en hållbar framtid! 

Alltsammans gör vårt arbete oerhört mångfacetterat och komplext, men också så mycket mer spännande! Eller hur?