Jordbävning

Idag har vi dansat "salsa" som Amelia Gambetti, samordnare för Reggio Children, så härligt avslappnat valde att uttrycka det. Vi har idag fått uppleva ett mindre jordskalv. Det fick oss att reflektera över hur rädsla förbinder oss människor. Det öppnar upp för nya möten oss människor emellan.

På grund av detta så togs sådana säkerhetsåtgärder att samtliga inplanerade studiebesök ställdes in idag. Men professionella som alla samordnare på Reggio Children är så kommer programmet att justeras så att vi får besöka småbarnsförskolorna i allafall.

Reggio Emilia

Det är en stor ära för oss att vara med här på seminarieveckan i Reggio Emilia. Det är nu 25 år sedan den första resan från Sverige gjordes. Anna och Carlo Barsotti välkomnade den första gruppen från Sverige.

Igår lyssnade vi till flera föreläsare som berättade om bakgrunden till Reggios filosofi. Nätverket Reggio Children inkluderar 33 länder på fem kontinenter. Men man har kontakt med 110 länder.

Utbytet med alla de andra länderna blir ett sätt att förstå sig själv, deras egen erfarenhet möter en annan erfarenhet. Man växer i sin pedagogiska förståelse.

I morgon åker vi!

Vi åker till Reggio Emilia i norra Italien. En av oss har varit där tidigare. För två av oss är det första gången. Vi är enormt spända och förväntansfulla alla tre. Vi vill verkligen lära oss mer. Vi vill se hur Reggio Emilia filosofin ser ut på förskolorna i staden där den en gång började.

Hur kan man se att de organiserar för en lärande miljö?

Vi är intresserade av hur de i sin miljö kan inspirera till läs, skriv och matematiklek. Detta eftersom vår barngrupp börjar närma sig slutet av sin förskoletid och vi märker ett intresse hos barnen. Vi vill komplettera vår miljö och inspirera barnen till utforskande och lek i bokstävernas och siffrornas värld.

Vi pratar mycket om att använda råmaterialet i våra reflektioner. Detta måste vi bli bättre på och vi är nyfikna på hur det ser ut i Reggio.

Vi har förberett barngruppen på att vi kommer att vara borta en vecka. Idag byggde vi flaggor i lego...

Vi har nu fått syn på...

I möte med vår konsult från Reggio Emilia institutet förra veckan fick vi en hel del nya utmaningar.

Han började med en fråga, som vi fått förr men som är ganska svår att formulera ett svar på.

Vad har du sett att dina kollegor lärt sig?

Är det så att vi inte tillräckligt har uppmärksammat varandras göranden eftersom det är så svårt att formulera ett svar? Vi har lättare för att formulera vad vi tillsammans fått syn på än att visa vad kollegorna som individer har lärt sig.

Vi har fått syn på att organisationen är viktig. Vi tänker att alla är huvudpersoner. Vi vill få barnen att tänka tillsammans om huvudspåret, projektet. Detta är en process som vi är inne i. Det tar tid och det kan vara svårt att formulera våra tankar i skrivna ord. Vi ser att vi har hittat flera bra verktyg och detta försöker vi förmedla. Vi får hela tiden utmaningar från vår konsult och vi lär oss hela tiden nytt. Vi förskjuter och transformerar vår kunskap.

Vad vi måste bli bättre på är att ge tillbaka dokumentationerna till barnen. Barnen har rätt till sina dokumentationer och att se sitt eget lärande.

Vi testar olika begrepp som vi kan arbeta vidare med och vi kände att "välkomnande lärande organisation" kändes bra. Utifrån det ska vi försöka formulera våra resultat, vad vi hittills har fått syn på under detta första år som forskaravdelning.

Vänskapande

På vår förskola kommer vi imorgon att ha en fest tillsammans med våra härliga familjer! Vi kommer att erbjuda flera vattenexperiment, småkrypsutställning, utställning om vänskapande, mat och rundvandring på förskolan för de som önskar.
Temat för eftermiddagen kommer att vara vänskapande. och vad menar vi med det då? Jo, vi lärare har vid olika reflektionstillfällen funderat över vilket enormt vänskapande det pågår mellan barnen på vår förskola! Barnen söker upp varandra och vill leka, de söker ibland vänner över avdelningsgränserna för att kunna spela fotboll, barnen arrangerar lekar och bjuder in sina kompisar till hårsalongen för en hårklippning eller varför inte jaga lite tjuvar tillsammans.. Ni förstår vad vi menar. Men det som vi däremot har funderingar runt är det faktum att vi hör sällan att barnen leker med varandra hemma hos varandra. Det är synd tycker vi och vill på det här sättet visa våra familjer att det visst går att leka även utanför förskolan. Barn blir till i olika sammanhang, och då får man ju glädjen i att upptäcka nya, roliga, spännande sidor hos varandra. Man skapar vänskapsband för framtiden. Förskolans roll är att stödja barnen och familjerna i det tycker vi. Vad tycker ni, hur går diskussionerna till på era förskolor runt kompiskap?

Vi hade olika stationer och en av dem var en utställning i vår matsal, i småkrypens tecken...

Gå djupare för att ge fler barn möjlighet att bli intresserade

I våra möten med vår konsult från Reggio Emilia institutet, har vi förmånen att synliggöra alla de tankar och funderingar som dyker upp när vi arbetar med barnen. Som underlag till våra diskussioner har vi valt att använda videoklipp. Vi använder bilddokumentation också. Syftet med all dokumentation är att vi vill få syn på barnens olika läroprocesser, vad visar barnen nyfikenhet inför?
Tillsammans på ett av de här värdefulla mötena reflekterade vi över vårt återtag i projektet och varför vi tyckte att det var viktigt att fördjupa oss i det? Här presenterar vi några skäl.

• Vi vill vidga barnens erfarenhetsvärld
• Introducera ny teknik och nytt spännande material (Ipad, mikroskåp,digitalkamera)
• Vi vill ge barnen ett rikare ordförråd
• Upptäcka världen på ett nytt sätt
• Roligt och mer varierat
• Vi vill bidra till att våra barn stärker sin självkänsla- " Jag är en som kan!"

För att vi lärare ska kunna ge barnen allt detta och mycket mer, behöver vi läsa på om ämnet, vara noga förberedda inför varje möte med barnen. Vi måste känna till hur vi tillsammans kan söka fakta och hur vi ska använda oss av den nya digitala tekniken.
Man går till förskolan för att bli berörd, för att uppleva rikedom!


                    " Gå djupare för att ge fler barn möjlighet att bli intresserade"

Rit och skrivhörnans succé!

Att barnen faschineras av alla småkryp i vår omvärld är verkligen sant! Idag fick en flicka syn på nyckelpigan i en insektsbok. Hon ritade och klippte ut många nyckelpigor. Det här med att klippa, det tränar våra barn helt naturligt i vår rit och skrivhörna. Det blir meningsfullt att klippa när man klipper ut den gubbe som man har ritat, eller nyckelpiga i detta fall.

När vi ändå nämner rit och skrivhörnan så måste vi säga att det är en succé. Barnen inspireras på ett lekfullt sätt in i skriftspråkets underbara värld! Helt plötsligt konstaterade vi häromdagen att flertalet barn faktiskt kan skriva sina namn så läsligt att vi ser vad det står. Detta har vi inte på något sätt tränat medvetet. Eller rättare sagt har vi gjort detta medvetet, såklart, men inte på det sättet att vi sitter och övar och visar. De har helt enkelt fått inspiration att prova själva. De har sett sina namn skrivna, bland annat i vår journal där vi antecknar närvaro. Barnen har varsitt postfack där de kan lägga brev till varandra. Där ser vi att det finns många brev med "lekskrivstil". Vi tänker att detta med lekskrivande är ett stadium som man måste gå igenom och barnen gör detta för att det är roligt! Det ska vara roligt!

Inspirationen i lek och skrivhörnan består av bokstäver utskrivna på datorn, som barnen själva skrivit, samt utklippta bokstäver från olika tidningar. På sina brev kan de sätta frimärken, urklippta med mönstersax. Vi tänker att vi inte vill ha något klassiskt skolalfabet i stil med A apa, B banan osv. Det känns för mycket skola för oss och det känns viktigt att vi börjar från grunden och inte går för fort fram.