Höstens gruppsamtal!

Nu är vi åter igång... Vi börjar bli vana med att genomföra dessa "individuella utvecklingssamtal i grupp" eller gruppsamtal som vi kort och gott kallar det.

Vi har gjort inlägg om detta förr, vi har beskrivit vårt syfte och våra tankar med dessa samtal. Ni läsare som inte har den bakgrunden med er här och nu kan med fördel gå till "etiketten" gruppsamtal och läsa tidigare inlägg. Ni kommer nog att upptäcka att detta är en process som har växt fram under årens lopp. Vi har med tiden provat oss fram och gjort på olika sätt.

Sedan ett år tillbaka tänker vi att höstens samtal är av en lite enklare variant, där vi gör en power point och beskriver starten på terminen och vilka processer som vi ser intresserar barnen. Vi lyfter även upp valda delar ur vår likabehandlingsplan och läroplanen. Vi visar alltså samma power point för alla grupper/familjer.

Under vårens samtal däremot visar vi filmer där varje familj får se sitt eget barn. Där lyfter vi varje barns bidrag till gruppen i en större utsträckning än under hösten.

Vi har fått frågan om hur vi dokumenterar och följer varje barns individuella utveckling. Vi ser de individuella bidragen i gruppen i vår dokumentation. Vi tänker att det är viktigt att lyfta fram dessa olika tankar och ideér och därför uppmärksammar vi ofta de andra kompisarna när det har dykt upp en idé. I våra datorer har vi ett system där vi för in bilder och filmer i månadsmappar. I dessa månadsmappar lägger vi sedan in materialet i olika mappar som vi namnger utefter aktivitet/fråga/datum men vi skriver också vilka barn det rör sig om. Vi får en överskådlig bild av hur varje barn har varit delaktig och framförallt ser vi att alla barn är med i någon process. Däremot har vi inga särskilda mappar för varje barn eftersom det tar alldeles för mycket av vår värdefulla tid.

Självklart erbjuder vi individuella samtal också, men de allra flesta tackar nej eftersom de är nöjda med gruppsamtalet.

Det ämnesinnehållsliga...

Att arbeta med pedagogisk dokumentation är aldrig enkelt, men det är ett otroligt givande arbetssätt då vi hela tiden utmanas av varandra som kollegor. Vi blir även utmanande från andra håll, vilket vi starkt välkomnar. Under en tid har två organisationer i Södertälje, där vi i Västra är en av dem, haft ett samarbete med tre forskare (Cecilia Caiman, Ingela Elfström och Bodil Halvars) från Stockholms universitet. De undersöker pedagogisk dokumentation (som är det arbetssätt vi använder) kontra Södertälje kommuns journaler som alla organisationer använder. Denna termin har vi nätverksträffar där vi som deltagare delar dokumentation kring de processer vi just nu undersöker. Ett fokus som dessa forskare har valt är att titta utifrån en naturvetenskaplig vinkel. 

På vilket sätt stödjer våra verktyg oss i arbetet? Får de oss att göra det vi ska göra enligt läroplanen så att säga? En utmaning som vi nu har fått är till exempel det här med det "ämnesinnehållsliga". Vi tenderar ibland att fokusera mer på förskoledidaktiska frågor än ämnesdidaktik. Vi tänker oftare på det sociala samspelet, barnens sätt att stödja varandra, kommunicera och utbyta erfarenheter. 

Men på vilket sätt synliggör vi vilka ämnen vi håller på med? Journalerna är uppbyggda utifrån ämnen, men vårt verktyg när det gäller den pedagogiska dokumentationen bygger istället på undersökandet, vad som intresserar barnen och hur vi utmanar detta. Hur de tar sig an materialet, världen runt omkring dem, vilka frågor de har och våra reflektioner kring detta. Det vi ofta gör som ett tillägg till vårt verktyg (en power point) är att göra "mindmaps". Detta upplever vi, ger oss en överblickbar bild av vad vi undersöker, och vi kommer oftare in på just de ämnesinnehållsliga, hur de olika processerna hänger ihop och så vidare. 

Vi har även pratat om vikten av att skapa förutsättningar för att barnen ska få vara i relation till något under en längre tid, på ett variationsrikt sätt men med innehållet i fokus. Det är väldigt viktiga parametrar som vi själva erfarit under åren, och vi behöver ibland bli påminda om dem. 

Något som vi också talat om i dessa nätverk är det här med syften. Vi har alltid ett övergripande syfte tillsammans med vår projektrubrik men detta behöver oftare brytas ned, och kopplas till de processer vi undersöker. Ibland uppstår syftet med tiden och ibland är det tydligare från början. Det kan också ändras och omformuleras under tidens och processens gång. Det är dock viktigt att våra verktyg stödjer även detta. 

Olika tekniska lösningar för bollbanor skapas.

Ett barn fick en idé att teckna av bollbanan! Flera blev intresserade av detta.

En mindmap där vi får syn på ämnesinnehåll, och dess kopplingar till varandra.

Här är ett exempel på hur vi gör "mindmaps". En av våra grupper är väldigt intresserade av att bygga olika konstruktioner. Med hjälp av olika bollar undersöks vilka tekniska lösningar som fungerar och inte. Det är mycket teknik och fysik inblandat men även en hel del annat. En kollega utmanade denna mindmap och la till "estetik". En spännande tanke eftersom vi även ser att barnen dekorerar sina konstruktioner med olika material som fina stjärnor. Att bygga och konstruera estetiskt verkar vara lika viktigt som att konstruktionen är hållbar. I vår projektrubrik finns tanken om en hållbar framtid med, och vi tänker här att teknik och en hållbar framtid hänger ihop. Det krävs tekniska lösningar för att hitta sätt att få en miljövänligare värld i framtiden. 

Estetiken verkar vara en viktig del i barnens konstruerande.

"Bollarna flyger som fjärilen. Jag ritade pilar också."  

Barnens sätt att förklara hur saker sker och varför är något som vi uppmärksammar. Barnen hittar ofta mer filosofiska förklaringar än oss, och det är viktigt att ha en balans här tänker vi. Barnen gör också associationer till det de känner till, de kopplar det som händer till tidigare erfarenheter. 

Nu har vi pratat om ämnesinnehåll, men vi kan för den delen alltså inte glömma bort vare sig estetik, de filosofiska förklaringarna eller den klassiska förskoledidaktiska tanken om det sociala samspelet som är oerhört viktigt, inte minst för att få en hållbar framtid! 

Alltsammans gör vårt arbete oerhört mångfacetterat och komplext, men också så mycket mer spännande! Eller hur?

Vänskapande för en hållbar framtid!

Vi har tänkt mycket kring lekens betydelse under den här veckan. Ibland får vi frågor och kommentarer från våra studiebesökare om lek. 

"Vilka möjligheter finns det att leka rollekar?" (Eftersom ni inte har någon  hemvrå, dockor eller bilar)

Ibland kan vi utläsa en kritik gentemot de förskolor som valt att spegla sig i Reggio Emilias filosofi, som handlar om just leken. Som om vi inte ägnar oss åt detta.

Vi tänker såhär... Lek är allt det vi gör, men vi kan precisera betydelsen av ordet lek och säga rollek. Vad ger vi barnen för möjligheter till rollek? På vår 4 års avdelning har vi länge haft en otroligt populär "salong". Där tillsätter vi rekvisita och leken tar fart! Här kan vi verkligen prata om att leka varsamt. Att låta någon annan försiktigt röra i ens eget hår, eller ge lite massage gör gott! Vi ser att vår salong liksom bjuder in till att försiktigt och i ömsesidig dialog samspela.

På vår 5 års avdelning ser vi nästa vecka fram emot invigningen av caféet. Tillsammans med barnen har vi bakat låtsas kakor och bullar och tillsatt rekvisita som kryddar leken. Här talar materialet för sig, och säger att "lyft mig försiktigt, jag är gjord av glas". När vi väljer att presentera materialet på detta sätt gör det något med oss, tror vi. Det ger oss en möjlighet att bli varsamma. 

Vi tänker att allt vi gör är lek, motsatsen är nämligen depression. Detta uttalande kommer från vår fd konsult vid RE:e institutet. Vi vill verkligen ge barnen möjlighet till all sorts lek! 

Det vi har problem med är det lilla ordet "fri" i fri lek. Vi tänker nämligen inte att leken är fri. Vi tänker att det är vår uppgift som pedagog att vara närvarande. Inte styrande, men närvarande. Vi vet vilka barn vi behöver hjälpa in i leken och där behövs vi! Vi ser när rekvisitan inte håller, eller när själva "storyn" blir för fattig. Då är det vårt uppdrag att finnas där, lägga till, ge en kommentar, en stöttande hand. Detta pratar Leif Standberg väldigt mycket om, och hans tankar inspirerar oss. 

Tack vare att vi har ReMida material blir leken av naturliga skäl väldigt kreativ. Materialet signalerar att "jag kan bli det du vill att jag ska bli". En tygbit kan till exempel bli bandage eller en associar till den övriga klädseln. När vi hade 3 åringarna förra året lekte de väldigt mycket sjukhus och doktor, vilket också främjade en varsam hållning.

Vårt svar på dessa frågor blir därför; ja, barnen leker rollekar utan kök, bilar och dockor. Vi har valt bort bilar och dockor, och har aldrig haft detta material på vår förskola. Detta för att vi helt enkelt vill erbjuda annat. 

Lek är också vänskapande! Att främja vänskapande medverkar till en mer hållbar framtid. 

Vikten av att iscensätta... och allt det andra!

I vår organisation träffas vi regelbundet, alla sju förskolor i ett gemensamt projektnätverk. Vi får alltid många tankar efter dessa nätverk och för att tänka ett varv till kring dessa tankar är denna blogg helt rätt för ändamålet.

Frågan som vi tänkte kring idag var; Hur riggar vi för att barnen ska kunna vara inne i ett görande en längre tid?

Vi tänker mycket om detta. Som med det mesta är vår värld komplex och när vi lyfter en aspekt hänger den ihop med någon annan märker vi. Detaljer i helheten gör hela skillnaden. Vi tänker om estetikens betydelse, introduktion till miljöer och material, vikten av att sätta ihop "fiffiga kompisar" som medverkar till ett ömsesidigt utbyte, att möjliggöra för varje individ att få så många positiva upplevelser som möjligt. 

Vi tänker också på vikten av att faktiskt tillåtas att gå mellan flera stationer. Det är viktigt att vi är nyfikna på barnets intentioner innan vi säger stopp! Det kan hända att barnet faktisk har en spännande tanke och vill prova den på ett annat sätt. I våras gjorde vi några blogginlägg där vi beskrev att barnen tex fick möjlighet att måla på flera olika sätt, på staffli, på tapetrulle på golv, papper på ljusbord. 

Vikten av att bygga relationer är också en grundläggande parameter för att kunna hålla i och fokusera. Här är inskolningen av största vikt. Där bygger vi relationer inte bara med barnen, utan med barnens familjer också. Det är viktigt att sträva efter att skapa goda relationer.

Hur vi agerar som pedagoger, att vi till exempel kan bistå med att lägga till rekvisita för att hålla i en lek är också något att tänka till om. Hur skapar vi dessa situationer som möjliggör att barnen kan få "hålla på"?

Vi pratade även om "hela dagen perspektivet". Vi måste erbjuda meningsfulla aktiviteter hela dagarna! Vår fd reflektionspartner sa: "ibland är det kanske så att vi tränar, och ibland tävlar vi". Så tänker vi att det kanske är, vi kanske har ett extra fokus mitt på dagen, men vi ska erbjuda meningsfulla aktiviteter morgon och sen eftermiddag också. Det har barnen rätt till! 

Vi finns på Instagram!

Vi har precis skaffat oss ett Instagramkonto. Vi tänker oss att det blir ett bra komplement till vår blogg. På Instagram blir det bilder som ganska ofta blir fördjupade tankar här i bloggen. Instagram är lätt att följa, och alla dessa följare som vi förhoppningsvis får hittar lättare hit. Det är också naturligtvis intressant att följa andra pedagoger och förskolor! Välkomna dit, och ge er till känna så vi kan följa er! 

Introduktion av våra miljöer och material!

Nu är vi igång! De här första veckorna arbetar vi mycket med introduktion. I våra reflektionsgrupper pratar vi om hur vi introducerar och med våra barngrupper "gör vi introduktion". Som alltid delar vi in barnen i mindre grupper, men vi kan även prata och tänka tillsammans på vår samlingstrappa i större grupp.

För att kunna introducera måste vi först börja med att iordningställa miljöerna. Barnen ska ha en grund att komma till i augusti, och den bygger vi sedan på utefter barens intressen och det projekterande arbete som vi är inne i och undersöker. Vi har därför under första veckan lagt en del arbete på miljöerna där vi både behövt "skala av" men även lägga till detaljer som gör miljön levande. Det sistnämnda är svårt att sätta fingret på, men våra miljöer kan inte stå tomma utan den måste bestå av värme och kärlek. Det kan handla om växter, fina detaljer och om hur vi presenterar materialet. 

Den här veckan är det introduktion som gäller. Vi introducerar även nya familjer till vår förskola, och några av oss pedagoger lär känna nya barngrupper och varandra. En spännande termin har börjat som kommer att följas av ledorden: "ingenting utan glädje"! Vi ska också ägna oss åt att fundera och framförallt AGERA för att bli bättre planetskötare! Hållbar utveckling är något som vår organisation brinner för och tillsammans har vi en gemensam projektrubrik som handlar om just detta. 

Välkomna!

Brolunda förskola har den stora äran att välkomna organisationens andra förskolor under de fyra veckor vi har sammanslagning och sommarförskola.

Vi förbereder genom att duka fram mer material men vi har även börjat måla våra "dokumentations tavlor" gråa. Det blir en snyggare kontrast! Nu syns tavlorna och dokumentationen bättre.

En tanke föddes att förflytta en del av dokumentationen till nästa avdelning, dit grupperna flyttar. Till exempel flyttar Äventyrarna till Uppfinnarna och tar med sig några "trådar" att dra i. Vi skrev om detta för ett år sedan och tänker att det var lyckat att verkligen ha något att starta upp med. Uppfinnarna flyttar till Forskarna och även de fick några dokumentationer med. Det blir tydligt för barnen också, vi märker att vi nu börjar "ladda". Barnen är stolta över att byta avdelningar och ser fram emot det med glädje!