En meningsfull vardag när vi är få pedagoger

Att det saknas personal tillhör en vanlig vardag för de allra flesta någon gång i bland. Hur organiserar  man för att barnen ska få en fortsatt meningsfull förskoledag trots det? Den enkla utvägen är att " ALLA GÅR UT", för att man tänker att då klarar vi det.. På vår avdelning har vi utmanat oss med att se om våra nyckelbegrepp håller även om vi saknar någon kollega. Är vi få så behöver vi organisera för det, välja andra aktiviteter som är laddade med förväntan och spänning och som fångar barnen! Det är utvecklande för barnen om innehållet är meningsfullt.

En eftermiddag då vi var två lärare tillsammans med barngruppen, valde vi att dansa. Musik och dans är populära aktiviteter hos oss, det är aktiviteter som är otroligt lustfyllda! Vi lekte att vi var olika småkryp när vi dansade, det utvecklade sig till slut till en småkrypsdanslek med matematik i fokus. Nästan alla barn valde att delta och vi kände att det blev en lyckad eftermiddag. Efter en lång stunds dansande så valde vi att samla ihop oss, och då fick vi besök av en magisk fjäril... när fjärilen gjorde entre så kunde man höra en knappnål falla. Det var alldeles, alldeles knäpptyst. Fjärilen var laddad med magiska krafter, den var fantastiskt vacker, och alla barnen fick hålla den jätte, jätte försiktigt.. vi ser att barnen är tagna av fjärilen och magin som den är laddad med, barnen är väldigt angelägna om att dela upplevelsen med varandra. Aktiviteten väcker också empati, de barn som inte deltar, får en positiv uppmaning av sina kompisar att komma och titta på den fina fjärilen. Vi är glada över att kunna bidra till en kultur där barnen är empatiska med varandra.

Lärarna på vår avdelning går emellanåt på utbildningar tillsammans och då betydet det att barngruppen får dela dagen med annan personal. För att få barnen att känna trygghet och för att ge de den struktur de är vana vid, så börjar vi, i den mån det går, med att ha ett möte på trappan för att informera om hur dagen i stort kommer att se ut. Det ger barnen och extra personalen en ingång på dagen som är nödvändig för att det ska bli en så bra och meningsfull dag som möjligt. Vi ser att det finns ett syfte till att starta dagen med ett möte på trappan.

Förändringar i miljön

Vi går från att ha varit en mellanavdelning till att vara en storavdelning. Ungefär halva vår barngrupp går nu sista året hos oss. Det är därför extra viktigt att fundera ut vad det är dessa barn behöver extra av, detta sista år. Språket genomsyrar allt hos oss såklart, då många har annat modersmål än svenska. Ett steg i att arbeta med språket, att väcka intresse för och nyfikenhet kring hur man formulerar sig i text var att göra en skrivhörna. Ute i vår korridor har vi möblerat med bord och hyllor. Det finns tidningar att klippa bokstäver ur samt bokstäver utskrivna från datorn, som barnen själva skrev. Det finns olika sorters pennor, papper, vykort, fina brevpapper i olika färger, lim, och inte att förglömma, frimärken! Vi tänker att i huvudsak få in språket i projektarbetet Småkryp i rörelse. Där får man nya begrepp och tillfälle finns för reflektion och berättande. Men språket är förståss levande hela tiden, hela dagarna.

Vi blev väldigt inspirerade av Reggio Emilias förskolors sätt att få in så mycket naturmaterial. Vi har nu samlat på oss rosblad, kottar, blomknoppar av olika slag, blad och pinnar. Vi ska fylla på allt eftersom så att det finns ett rikt utbud av detta, både ute och inne. Vi har använt materialet till vårt ena ljusbord.

Så här såg det ut på förskolan Freire i Reggio Emilia. Under tiden vi var där på vårt studiebesök så byggde barnen med naturmaterialet. De byggde sig inifrån och ut...

Fler tankar...

För att gå vidare i projektet så behöver vi lärare blicka tillbaka för att reflektera över terminen som gått. Vi har massor av anteckningar från våra möten med vår konsult och det är så mycket som vi vill dela med oss av till andra. Bla har vi funderat över hur vi kan få "till" de där fiffiga frågorna som får barnen att börja tänka och fundera över det de upplever. Vi har pratat mycket om att få barnen i reflektion, att tänka tillsammans. Hur gör vi då? Vilka metoder finns för det? Vi har pratat mycket om att det är bra att ha stora öron! Vi behöver skärpa till vårt lyssnande som lärare och VERKLIGEN lyssna på vad det är barnen pratar om, vilka tankar har de, vad spekulerar barnen om. Vi har pratat om ATT KUNNA lyssna, snarare än att våga lyssna.
Hur få barnen i fördjupning är också något som vi funderar över och som känns som en utmaning varje gång för oss lärare. Den frågan har vi reflekterat över vid flera tillfällen tillsammans med vår konsult från Reggio Emilia institutet, och vi får massor av uppslag och tankar varje gång. Sen är det upp till oss att praktisera det i vår verksamhet. Vi TRÄNAR på det. Det är förövrigt ett nytt ord som vi använder ofta i vårt arbete, vi TRÄNAR.
Hur gör man då för att få barnen i fördjupning? Man behöver ställa sig en mängd frågor, bla vilket material behövs, barn möts genom material. Hur iscensätter vi i miljön för att barnen ska komma i fördjupning?
Just nu befinner vi oss i samlandet av en massa "stoff" för att undersöka vad det är som barnen tycker är kul och spännande. Som verktyg använder vi framförallt Ipaden och datorn. Det är ett enkelt sätt att snabbt kunna dokumentera, samt ge tillbaka dokumenationen till barnen. Vi får ett bra utgångsläge för att komma vidare...

Tankar inför hösten

Vår organisation på sju förskolor ska fortsätta att ha småkryp som gemensamt tema. Vi har dock utvecklat det hela till att nu benämna vårt tema som "Småkryp i rörelse". Vi har börjat att spana efter småkryp när vi är ute på promenader och när vi går till skogem. Vi har tittat på det som vi har hittat i vår omgivning och som barnen visat intresse för. Föregående år arbetade vi mycket med spindlar. Vi försökte få en utveckling i lärandet, fördjupa vårt projekt och få in fler detaljer genom att arbeta mycket i ateljén med att skapa spindlar av olika slags material. Vi ska försöka bredda oss nu och titta på många olika arter till att börja med. Senare får vi se vad det hela leder till. Nu har vi till exempel hittat Bärfisar. De har en fin grön färg och vi har nu arbetat i ateljén med att måla dem och att göra dem i lera.

Vi är i en uppstart av en ny termin och funderar på hur vi ska gå vidare med detta projekt. Vi samlar på oss mycket råmaterial i form av barnens tankar och kommentarer angående deras arbeten. Istället för att direkt göra en (pedagogisk) dokumentation att sätta upp på vår projektvägg, samlar vi nu på oss stoff som vi kan reflektera kring så att vi vet hur vi ska gå vidare. Hur man arbetar med råmaterial fick vi se många exempel på i Reggio Emilia i våras. De hade råmaterialet på sin projekttavla -och det så så professionellt och estetiskt ut. I och med att vi nu har småkryp i rörelse som tema så kommer film vara ett bra verktyg för oss. Vi har filmat en spindel, och fler filmer blir det framöver. Råmaterial är ingen konst att samla på sig. Snarare tvärt om, högarna av anteckningar och bilder, barnens arbeten och teckningar/målningar bli ganska snart stor. Vi måste nu fundera vad vi vill dokumentera? Vad är det vi är ute efter? Man kan gå in i en aktivitet med olika glasögon. Vilka av dem alla ska vi ha på oss nu? Vi har mycket att fundera kring, så här i uppstarten av vårt nygamla temaarbete.