måndag 9 januari 2017

Välkomna till en ny termin tillsammans med oss!

Äntligen är vårterminen igång och de flesta barn har kommit tillbaka.
Vi håller som bäst på att titta på vilka spår som är mest intressanta och spännande att gå vidare med till vårterminen. Vår organisation kommer att fortsätta det gemensamma projektet där hållbar framtid och ekologisk känslighet kommer att vara i fokus. Tillsammans behöver vi fundera över vilka förmågor barnen behöver utveckla för att kunna agera och vara handlingskraftiga för en hållbar framtid. Nätverken som vi har både i den egna organisationen men även nätverk där vi träffar pedagoger från andra förskolor i Södertälje, kommer att vara viktiga i detta arbete. Vi behöver vara många som arbetar med detta viktiga ämne.

På vår förskola har vi också gjort oss uppmärksamma på att vi behöver ta ett krafttag inom det språkutvecklande arbetssättet. I många år har det språkutvecklande arbetet varit ett prioriterat målområde, men vi tror att det är viktigt att påminna sig själv om hur vi pratar med barnen och varandra och göra oss uppmärksamma på vilka ord vi använder och hur många synonymer vi använder i det talade språket. Det är viktigt att vi pedagoger använder beskrivande ord och är mer precisa i vårt sätt att tala. Vi kan till exempel inte bara säga "blomma" utan benämna den mer exakta blomman som tex "ros". Flertalet av våra barn har ett annat modersmål än svenska och det är viktigt att barnen är trygga i det svenska språket, samt sitt eget språk när de avslutar sin tid hos oss. Flera pedagoger har också ett annat modersmål än svenska vilket är en styrka då de kan lägga vikt vid flera av barnens modersmål som ett komplement till svenskan.

Det språkliga arbetet kommer således att vara ett fokus i det processinriktade arbete som pågår inom området "En hållbar framtid". För att kunna värna om vår natur och miljö och varandra måste den språkliga förståelsen finnas som en grundpelare.

måndag 7 november 2016

Gruppsamtal del 2 Hållbar framtid

På höstens gruppsamtal har vi velat bjuda in familjerna till en dialog runt hållbar framtid och det spännande begreppet ekologisk känslighet.
Vi pedagoger reflekterar just nu en hel del över hur vi ska kunna förstå ekologisk känslighet och då kan det bli spännande att tillsammans med våra familjer försöka förstå det komplexa begreppet. Vi har också lyft hur barns röster ska kunna spridas i andra yrkesgrupper och för oss blev det så tydligt att en väg är genom våra barn. Och gruppsamtalen är endast en del, men en viktig sådan för att visa hur barnen angriper detta.
På fyra årsavdelningen har vi presenterat för familjerna dom processer som vi är inne i just nu. Barnen har fått se filmer från Håll Sverige rent där vi får se vilka konsekvenser nedskräpning får för våra djur, både på land och i våra hav. Barnen har också sett en film som heter "Skräp hittar inte hem". Filmerna har varit väldigt populära och barnen har gått igång mycket på dom. Barnen visar starka reaktioner och är överens om att det är viktigt att kasta sitt skräp i papperskorgen. I vår närmiljö har vi valt att göra vackert för alla människor som bor där och tillsammans har vi plockat jättemycket skräp. Barnen fick i uppgift att rita meddelanden till människorna i området som berättar hur man ska ta hand om skräp och andra sopor. Att återvinna material och i vårt fall papper har lett till intressanta diskussioner bland barnen. Varför får man inte slösa på papper? Vad är papper tillverkat av? Hur kan man använda papper som redan är ritat eller målat på om igen?
Vi är inne i en massa spännande saker just nu och det som känns så viktigt är att vi tillsammans kan undersöka stora och viktiga frågor.

fredag 28 oktober 2016

Höstens gruppsamtal!

Nu är vi åter igång... Vi börjar bli vana med att genomföra dessa "individuella utvecklingssamtal i grupp" eller gruppsamtal som vi kort och gott kallar det.

Vi har gjort inlägg om detta förr, vi har beskrivit vårt syfte och våra tankar med dessa samtal. Ni läsare som inte har den bakgrunden med er här och nu kan med fördel gå till "etiketten" gruppsamtal och läsa tidigare inlägg. Ni kommer nog att upptäcka att detta är en process som har växt fram under årens lopp. Vi har med tiden provat oss fram och gjort på olika sätt.

Sedan ett år tillbaka tänker vi att höstens samtal är av en lite enklare variant, där vi gör en power point och beskriver starten på terminen och vilka processer som vi ser intresserar barnen. Vi lyfter även upp valda delar ur vår likabehandlingsplan och läroplanen. Vi visar alltså samma power point för alla grupper/familjer.

Under vårens samtal däremot visar vi filmer där varje familj får se sitt eget barn. Där lyfter vi varje barns bidrag till gruppen i en större utsträckning än under hösten.

Vi har fått frågan om hur vi dokumenterar och följer varje barns individuella utveckling. Vi ser de individuella bidragen i gruppen i vår dokumentation. Vi tänker att det är viktigt att lyfta fram dessa olika tankar och ideér och därför uppmärksammar vi ofta de andra kompisarna när det har dykt upp en idé. I våra datorer har vi ett system där vi för in bilder och filmer i månadsmappar. I dessa månadsmappar lägger vi sedan in materialet i olika mappar som vi namnger utefter aktivitet/fråga/datum men vi skriver också vilka barn det rör sig om. Vi får en överskådlig bild av hur varje barn har varit delaktig och framförallt ser vi att alla barn är med i någon process. Däremot har vi inga särskilda mappar för varje barn eftersom det tar alldeles för mycket av vår värdefulla tid.

Självklart erbjuder vi individuella samtal också, men de allra flesta tackar nej eftersom de är nöjda med gruppsamtalet.

söndag 23 oktober 2016

Det ämnesinnehållsliga...

Att arbeta med pedagogisk dokumentation är aldrig enkelt, men det är ett otroligt givande arbetssätt då vi hela tiden utmanas av varandra som kollegor. Vi blir även utmanande från andra håll, vilket vi starkt välkomnar. Under en tid har två organisationer i Södertälje, där vi i Västra är en av dem, haft ett samarbete med tre forskare (Cecilia Caiman, Ingela Elfström och Bodil Halvars) från Stockholms universitet. De undersöker pedagogisk dokumentation (som är det arbetssätt vi använder) kontra Södertälje kommuns journaler som alla organisationer använder. Denna termin har vi nätverksträffar där vi som deltagare delar dokumentation kring de processer vi just nu undersöker. Ett fokus som dessa forskare har valt är att titta utifrån en naturvetenskaplig vinkel. 

På vilket sätt stödjer våra verktyg oss i arbetet? Får de oss att göra det vi ska göra enligt läroplanen så att säga? En utmaning som vi nu har fått är till exempel det här med det "ämnesinnehållsliga". Vi tenderar ibland att fokusera mer på förskoledidaktiska frågor än ämnesdidaktik. Vi tänker oftare på det sociala samspelet, barnens sätt att stödja varandra, kommunicera och utbyta erfarenheter. 

Men på vilket sätt synliggör vi vilka ämnen vi håller på med? Journalerna är uppbyggda utifrån ämnen, men vårt verktyg när det gäller den pedagogiska dokumentationen bygger istället på undersökandet, vad som intresserar barnen och hur vi utmanar detta. Hur de tar sig an materialet, världen runt omkring dem, vilka frågor de har och våra reflektioner kring detta. Det vi ofta gör som ett tillägg till vårt verktyg (en power point) är att göra "mindmaps". Detta upplever vi, ger oss en överblickbar bild av vad vi undersöker, och vi kommer oftare in på just de ämnesinnehållsliga, hur de olika processerna hänger ihop och så vidare. 

Vi har även pratat om vikten av att skapa förutsättningar för att barnen ska få vara i relation till något under en längre tid, på ett variationsrikt sätt men med innehållet i fokus. Det är väldigt viktiga parametrar som vi själva erfarit under åren, och vi behöver ibland bli påminda om dem. 

Något som vi också talat om i dessa nätverk är det här med syften. Vi har alltid ett övergripande syfte tillsammans med vår projektrubrik men detta behöver oftare brytas ned, och kopplas till de processer vi undersöker. Ibland uppstår syftet med tiden och ibland är det tydligare från början. Det kan också ändras och omformuleras under tidens och processens gång. Det är dock viktigt att våra verktyg stödjer även detta. 
Olika tekniska lösningar för bollbanor skapas.
Ett barn fick en idé att teckna av bollbanan! Flera blev intresserade av detta.
En mindmap där vi får syn på ämnesinnehåll, och dess kopplingar till varandra.
Här är ett exempel på hur vi gör "mindmaps". En av våra grupper är väldigt intresserade av att bygga olika konstruktioner. Med hjälp av olika bollar undersöks vilka tekniska lösningar som fungerar och inte. Det är mycket teknik och fysik inblandat men även en hel del annat. En kollega utmanade denna mindmap och la till "estetik". En spännande tanke eftersom vi även ser att barnen dekorerar sina konstruktioner med olika material som fina stjärnor. Att bygga och konstruera estetiskt verkar vara lika viktigt som att konstruktionen är hållbar. I vår projektrubrik finns tanken om en hållbar framtid med, och vi tänker här att teknik och en hållbar framtid hänger ihop. Det krävs tekniska lösningar för att hitta sätt att få en miljövänligare värld i framtiden. 

Estetiken verkar vara en viktig del i barnens konstruerande.
"Bollarna flyger som fjärilen. Jag ritade pilar också."  
Barnens sätt att förklara hur saker sker och varför är något som vi uppmärksammar. Barnen hittar ofta mer filosofiska förklaringar än oss, och det är viktigt att ha en balans här tänker vi. Barnen gör också associationer till det de känner till, de kopplar det som händer till tidigare erfarenheter. 

Nu har vi pratat om ämnesinnehåll, men vi kan för den delen alltså inte glömma bort vare sig estetik, de filosofiska förklaringarna eller den klassiska förskoledidaktiska tanken om det sociala samspelet som är oerhört viktigt, inte minst för att få en hållbar framtid! 

Alltsammans gör vårt arbete oerhört mångfacetterat och komplext, men också så mycket mer spännande! Eller hur?

fredag 2 september 2016

Vänskapande för en hållbar framtid!

Vi har tänkt mycket kring lekens betydelse under den här veckan. Ibland får vi frågor och kommentarer från våra studiebesökare om lek. 

"Vilka möjligheter finns det att leka rollekar?" (Eftersom ni inte har någon  hemvrå, dockor eller bilar)

Ibland kan vi utläsa en kritik gentemot de förskolor som valt att spegla sig i Reggio Emilias filosofi, som handlar om just leken. Som om vi inte ägnar oss åt detta.

Vi tänker såhär... Lek är allt det vi gör, men vi kan precisera betydelsen av ordet lek och säga rollek. Vad ger vi barnen för möjligheter till rollek? På vår 4 års avdelning har vi länge haft en otroligt populär "salong". Där tillsätter vi rekvisita och leken tar fart! Här kan vi verkligen prata om att leka varsamt. Att låta någon annan försiktigt röra i ens eget hår, eller ge lite massage gör gott! Vi ser att vår salong liksom bjuder in till att försiktigt och i ömsesidig dialog samspela.

På vår 5 års avdelning ser vi nästa vecka fram emot invigningen av caféet. Tillsammans med barnen har vi bakat låtsas kakor och bullar och tillsatt rekvisita som kryddar leken. Här talar materialet för sig, och säger att "lyft mig försiktigt, jag är gjord av glas". När vi väljer att presentera materialet på detta sätt gör det något med oss, tror vi. Det ger oss en möjlighet att bli varsamma. 

Vi tänker att allt vi gör är lek, motsatsen är nämligen depression. Detta uttalande kommer från vår fd konsult vid RE:e institutet. Vi vill verkligen ge barnen möjlighet till all sorts lek! 

Det vi har problem med är det lilla ordet "fri" i fri lek. Vi tänker nämligen inte att leken är fri. Vi tänker att det är vår uppgift som pedagog att vara närvarande. Inte styrande, men närvarande. Vi vet vilka barn vi behöver hjälpa in i leken och där behövs vi! Vi ser när rekvisitan inte håller, eller när själva "storyn" blir för fattig. Då är det vårt uppdrag att finnas där, lägga till, ge en kommentar, en stöttande hand. Detta pratar Leif Standberg väldigt mycket om, och hans tankar inspirerar oss. 

Tack vare att vi har ReMida material blir leken av naturliga skäl väldigt kreativ. Materialet signalerar att "jag kan bli det du vill att jag ska bli". En tygbit kan till exempel bli bandage eller en associar till den övriga klädseln. När vi hade 3 åringarna förra året lekte de väldigt mycket sjukhus och doktor, vilket också främjade en varsam hållning.

Vårt svar på dessa frågor blir därför; ja, barnen leker rollekar utan kök, bilar och dockor. Vi har valt bort bilar och dockor, och har aldrig haft detta material på vår förskola. Detta för att vi helt enkelt vill erbjuda annat. 

Lek är också vänskapande! Att främja vänskapande medverkar till en mer hållbar framtid. 

fredag 26 augusti 2016

Vikten av att iscensätta... och allt det andra!

I vår organisation träffas vi regelbundet, alla sju förskolor i ett gemensamt projektnätverk. Vi får alltid många tankar efter dessa nätverk och för att tänka ett varv till kring dessa tankar är denna blogg helt rätt för ändamålet.

Frågan som vi tänkte kring idag var; Hur riggar vi för att barnen ska kunna vara inne i ett görande en längre tid?

Vi tänker mycket om detta. Som med det mesta är vår värld komplex och när vi lyfter en aspekt hänger den ihop med någon annan märker vi. Detaljer i helheten gör hela skillnaden. Vi tänker om estetikens betydelse, introduktion till miljöer och material, vikten av att sätta ihop "fiffiga kompisar" som medverkar till ett ömsesidigt utbyte, att möjliggöra för varje individ att få så många positiva upplevelser som möjligt. 

Vi tänker också på vikten av att faktiskt tillåtas att gå mellan flera stationer. Det är viktigt att vi är nyfikna på barnets intentioner innan vi säger stopp! Det kan hända att barnet faktisk har en spännande tanke och vill prova den på ett annat sätt. I våras gjorde vi några blogginlägg där vi beskrev att barnen tex fick möjlighet att måla på flera olika sätt, på staffli, på tapetrulle på golv, papper på ljusbord. 

Vikten av att bygga relationer är också en grundläggande parameter för att kunna hålla i och fokusera. Här är inskolningen av största vikt. Där bygger vi relationer inte bara med barnen, utan med barnens familjer också. Det är viktigt att sträva efter att skapa goda relationer.

Hur vi agerar som pedagoger, att vi till exempel kan bistå med att lägga till rekvisita för att hålla i en lek är också något att tänka till om. Hur skapar vi dessa situationer som möjliggör att barnen kan få "hålla på"?

Vi pratade även om "hela dagen perspektivet". Vi måste erbjuda meningsfulla aktiviteter hela dagarna! Vår fd reflektionspartner sa: "ibland är det kanske så att vi tränar, och ibland tävlar vi". Så tänker vi att det kanske är, vi kanske har ett extra fokus mitt på dagen, men vi ska erbjuda meningsfulla aktiviteter morgon och sen eftermiddag också. Det har barnen rätt till! 


onsdag 24 augusti 2016

Vi finns på Instagram!

Vi har precis skaffat oss ett Instagramkonto. Vi tänker oss att det blir ett bra komplement till vår blogg. På Instagram blir det bilder som ganska ofta blir fördjupade tankar här i bloggen. Instagram är lätt att följa, och alla dessa följare som vi förhoppningsvis får hittar lättare hit. Det är också naturligtvis intressant att följa andra pedagoger och förskolor! Välkomna dit, och ge er till känna så vi kan följa er!