Att väcka förundran...

Vi märker att barnen fascineras och förundras över dessa kärnor som vi hittar i det vi äter. Vi har sparat kärnor från mandarin, äpplen, tomat och en inlagd gurka. Vid mellanmålet upptäckte ett barn den lilla kärnan i gurkan. Hon pillade ut den och la den på en servett. Den lilla kärnan ligger nu på tork i vårt fönster.

De första lilla bladen har börjat titta upp ur jorden, från de fröer vi sått. "Kärnan, kärnan" säger barnet och tittar glatt på det lilla blad som kommer från vattenmelonfröet. Vi tittar på de kärnor som finns i det som erbjuds just här vid mellanmålet, i tomaterna och i gurkan. Därefter pillar hon ut kärnan ur gurkan. Ett annat barn vid bordet fascinerades av tomatskivornas kärnor. Tillsammans lyckades vi få ut även dom. "Titta, titta" säger detta barn glatt. 

Vi tänker att denna förunderlighet är en viktig ingridiens för att lära och upptäcka nytt. Barn är till naturen oftast väldigt nyfikna. Men vi tänker att vi vill erbjuda förslag som väcker en så stor förundran att de själva börjar utforska och skapa nyfikna frågor. Idéen om att så och odla kom från oss, men den kommer att växa sig stark och ägas av barnen. Det är vi övertygade om redan nu! Detta kan verkligen bli "en plats för växande".

Vår känsla från projektet med "Vattentornet" är att barnen ägde frågorna vi undersökte. De var genuint intresserade av att undersöka dessa. Vi utmanade med material och genom att lyssna och uppmärksamma frågorna. Vi märkvärdiggjorde barnens individuella bidrag i gruppen vilket gjorde att dessa barn fick känna på att de hade kompetenser som var viktiga och värdefulla. Vi drar nytta av våra erfarenheter, försöker tänka och reflektera kring hur vi kan nå samma syfte fast ibland på ett annat sätt med de yngsta barnen. 

När en fråga och ett sammanhang upplevs som meningskapande för en grupp barn, smittar atmosfären av sig på resten av gruppen tror vi. Nu i början är några av de äldsta barnen (2 åringarna) drivande, men vi ser med spänning fram emot hur detta kommer att sprida sig och växa...