Loris Malaguzzi sa: "Det är viktigt att få möjlighet att tänka med händerna". Jag tänker att vi måste ge möjligheter för barnen att tänka på olika sätt, med olika verktyg. Som de sa igår; Att ge barnen förutsättningar för de 100 språken är att ge dem möjlighet att tänka på 100 olika sätt. Det handlar inte bara om att få tillgång till olika material utan förutsättningarna för att tänka och reflektera på olika sätt.
Teknikerna behöver alltid bli insatta i meningsfulla sammanhang. Det måste alltid finnas en meningsfullhet i det vi gör.
Att dokumentera är att vara solidariska med barnen. Att inte ge dem det de redan kan utan se vad man kan utmana dem i.
De fortsatte att prata om sina stadsateljéer. I Reggio känner de ett ansvar för att utvidga ateljékulturen. De vill utvidga ateljéerna även till den äldre befolkningen. Jag tänker att vi måste fortsätta fundera över hur vi möjliggör delaktighet för våra föräldrar. Vi får börja utmana våra tankar där vi befinner oss, i vår närhet.
De snuddade också vid det här med gruppkontstallationer. Något vi har pratat mycket om i arbetslaget. De uttryckte sig som så att vi ska sätta ihop barn som kan bygga gemensamma världar. Något som stämmer helt med våra tankar den senaste tiden om hur barnen och grupperna berikar och stödjer varandra.
Det var andra föreläsare från Sverige idag också. Dessa inspirerade enormt. De visade konkret hur de arbetar med olika digitala tekniker för att göra filmer och berättelser. De använde IPad för att filma men de använde också webbkamera för att utforska olika fenomen. De tyckte också att många köper in ipads -och fyller dem med skräp! Allt beror på oss, hur vi arbetar med dessa verktyg. Det är inte lärplattorna i sig som är lösningen för lärandet utan vad vi gör med dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar